När jag för drygt ett år sedan publicerade de första kapitlen i min berättelse var syftet att beskriva hur det gick till när jag blev hästägare på 60-talet och hur det gått fram till nutid.

Det har jag gjort nu. Samtidigt har jag under året fått kontakt med fler personer inom travet som med sina erfarenheter lärt mig mycket om trav som jag inte riktigt förstått tidigare. Senast är det Björn Sjöström. Innan vill jag framför allt nämna Åke Wall som fått mig att abonnera på Blodbanken. Inte så att Åke sagt till mig, utan när jag förberedde mig för intervjuerna dök frågeställningar upp där svaren inte fanns på www.travsport.se eller på gratisdelen av www.blodbanken.nu .

Om jag får tillåta mig att filosofera sker förändringar i vår omvärld kontinuerligt. När en sådan förändring aviseras eller presenteras har jag normalt tänkt ’Hur påverkar det mig?’. I de flesta fall inte alls.
Men alla förändringar påverkar naturligtvis några eller många. Förhoppningsvis innebär förändringen förbättringar för många men sällan alla. ’Det var bättre förr’ eller för att uttrycka det mer spetsigt: ’Ju förr desto bättre!’

För att inte riskera att tas för politiker som driver en egen agenda fann jag för ett par veckor sedan ett relativt opolitiskt exempel i Travronden en krönika av Staffan Philipsson som jag med angivande av källan publicerar.
Den handlar om hur travaveln styrdes i Sverige fram till 1985. Från det året ersattes den statliga premieringsnämnden av en värdering av uppvisade hingstar där ansvaret lades på Svensk travsport. Staffan Philipsson ger sina synpunkter i form av en summering nu när man efter drygt 30 år kan – med stöd av fakta (statistik) – kan bedöma effekterna av det nya och det gamla systemet.

Hur berörd var jag av förändringen 1985?

Det finns alltid chansen att två på förhand mindre ’goda’ föräldrar kan få en avkomma som överträffar de två rejält. Det förutsätter att det finns ägare/uppfödare som tror på slumpen att detta kan inträffa. För travets fortlevnad och utveckling är det viktigt med optimister som förstår att statistik är en strukturering av händelser i historien som inte påverkar framtiden. Om vi behållit den underkände Carné Safari (’Knubben’) hade vi kanske av sentimentala skäl köpt ett sto och betäckt henne. Men hans 70 avkommor tyder på att inte ens slumpen orkat med något mirakel. Oss emellan var Carné Safari ingen riktig kämpe och det begrep vi också. Men han var en bussig kamrat som nästan alltid travade, något som räcker en bra bit.
Här är stycket jag skrev om detta för ett år sedan:

’Hur gick det för Knubben sedan?
Och sedan tävlade Knubben på med förnyat självförtroende. Han skötte sig så bra att Astor Arnesson ville ha honom godkänd som avelshingst. På den tiden gällde den s.k. premieringsnämndens beslut ovillkorligt. Som jag kommer ihåg tillmättes hingstens utseende väsentligt större betydelse än tävlingsprestationerna. ’Grund, skev, gracil’ var nämndens omdöme som gjorde att Knubben inte godkändes för avel. Tävlingsmeriterna dög.

Med denna dom fick Knubben bara betäcka ägarens egna ston och i stamboken finns 3 registrerade avkommor. Av dessa kommer jag ihåg Sluggo Safari som både till utseende och mentalitet var lik sin pappa. Men dessa begränsade möjligheter ledde till att Knubben såldes – som avelshingst – till Finland och hur han lyckades där vet jag inte mer om än statistikuppgifterna på den finska motsvarigheten till travsport.se: http://heppa.hippos.fi/heppa/app?page=horse%2FRacingHistory&service=external

För er vars finska är lite rostig kan jag berätta att Knubben har 70 avkommor registrerade i finska travstamboken mellan åren 1974 och 1985. Tyvärr tror jag inte Knubben satt några bestående spår i finskt trav ’men han fick (kanske) inga bra ston’ som hingsthållare plägar säga.’

Så 1985 var jag inte hästägare och berörd av förändringen. Då visste jag heller inte ett smack om Knubbens avelskarriär och visste således heller inte att hans sista avkomma föddes samma år.

Det här får bli den lätt försenade inledningen till en ny del i min berättelse där första kapitlet publicerades förra veckan, 6.1 Björn Sjöström - en travets mångsysslare.