De närmaste veckorna efter Oaks gled jag fram i ett euforiskt dis där inget kunde störa mig, varken väder, köer eller upphandlingen av fibernät i samfälligheten där jag nu valts till styrelseordförande.

För Pebbly var nästa uppgift uttagningen till Breeders ’ Crown-finalen (’BC-semi’) på Solvalla 28 oktober där Björn gav henne en behaglig löpning fram till en odramatisk avslutning och seger.
Referenten: ’Och här kommer Oaks-vinnaren Pebblyyy!!!’. Lät väldigt bra tyckte jag.

BC-finalen kördes en dryg vecka senare, den 7 november, på Sundbyholm. Pebbly hade spår 1 och tog spets. Efter dryga halvvarvet avancerade Viola Silas och Björn överlät täten. På sista bortre tryckte La Bellouet upp tempot utanför Viola och 300 kvar hade Björn gott om utrymme att styra ut i rygg på La Bellouet och hade fritt in på upploppet. Pebbly tog på Viola men hann aldrig bli något segerhot.

Men andrapris och 350.000 är inte fy skam. På halvannan månad hade Pebbly tjänat 1.550.000 och fått personlig revansch på alla sina kullkonkurrenter utom Viola Silas. Nu skulle hon få välförtjänt avkoppling från tävling och ladda batterierna till nästa säsong.

Samtal med Fredrik Persson och Pebbly
Finalen för 3-åriga ston kördes som första final av de fyra. Det var naturligtvis ytterligare tre sevärda finaler som jag stannade kvar att se på. Nästa final såg jag från stallkurvan där jag lutade mig behagligt mot staketet. I ögonvrån ser jag en kusk komma och ställa sig ett par meter bort: Violas tränare och delägare Fredrik Persson. Eftersom han inte hade sällskap gick jag fram och gratulerade till segern. Jag förklarade att jag var delägare i Pebbly och försäkrade ’att jag inte alls var bitter’. Kommer inte exakt ihåg ordalydelsen men Persson såg ut att tro mig. Så vi pratade någon minut och skildes som mycket goda vänner.

Senare i november träffar jag Pebbly på Lökene och pratar igenom de senaste månaderna med henne. Hon har noterat att hon numera fått privat toalett efter loppen och undrar vad det betyder? En annan form av hedersbetygelse? Först tänker jag reda ut orsaken ordentligt men nöjer mig med att svara att det självklart är ett bevis på travets uppskattning och hoppas att hon är nöjd. Vore trist att förklara mänsklighetens inneboende misstänksamhet mot en 3-årig travtjej med ’spring i benen’.

Naturligtvis måste vi hålla travsporten ren från fusk och ha löpande kontroller där det kan behövas i förebyggande – alltså avskräckande - syfte, något som vi blev rått påminda om senaste veckan.

Stall K2:s andra hästar då?

Hubbub hade efter segern i debuten på Axevalla startat på Solvalla onsdagen före Oaks med en tredjeplats och fick klart godkänt. I november gjorde han två starter till som spelfavorit men hoppade över mållinjen som tvåa i ena starten och en matlapp i den andra. Då beordrades uppbyggande vinterträning.

Eyeshadow gjorde första starten efter sin sjukskrivning fredagen före Oaks på Färjestad. Hon galopperade men fick med sig en matlapp. Något var uppenbart fel och Olle misstänkte något med halsen som gjorde att hon inte fick luft. Hon fick tid hos veterinär Anders Ekfalk på Solvalla för undersökning. Jag var med och lärde mig en del om undersökningstekniken som utvecklats enormt sedan 60-talet. Genom ena näsborren leddes en slang med kamera ner i halsen. I andra änden satt inspelningsutrustning som fästes på selen. Eyeshadow selades ut med tävlingsutrustning och fick trava två varv på tävlingsbanan i 30-fart medan kameran dokumenterade andningsfunktionen i svalget. Filmen spelades upp direkt efter jobbet och diagnosen var ’DDSP’ (Felaktigt läge av mjuka gommen). Detta kunde sannolikt åtgärdas med ett operativt ingrepp – förflyttning av struplock framåt på gomseglet - och så blev det. Dagen efter skedde operationen och Eyeshadow fick åka tillbaka till Värmland men inte till Lökene utan till Stall Goops rehabiliteringsstall. Där blev hon kvar en dryg månad. När hon kom tillbaka till Lökene och den egna boxen och hemmahagen var hon överlycklig berättade Lena.

Piercing debuterade i mitten av september på Färjestad samma dag som Pebbly gjorde come-back som 4:a. Piercing var först i mål men i gångarten galopp. Nästa start blev 23 november när han blev 2:a i mål men ettan hoppade.

Frenchwoman stod i Stall Goops Åby-filial. Efter debuten i augusti blev det ett nytt galoppframträdande innan hon i tredje starten höll sig till trav och blev – buren av Björn sista hundra – tvåa. I slutet av november gjorde hon ett nytt travlopp och fick en matlapp.

K2:s bokslut 2009
Fredagen 27 november firade Stall K2 Pebblys Oaksseger på en restaurant mitt i Karlstad. Förutom vi delägare - Olle, Annika, Håkan, Anders, Staffan, Peter, Mikael och jag – var stallpersonalen representerade av Michael Larsson, Martina och Paula (Pettersson, Piercings skötare). Vi bjöd även Rune, Lena och han som skötte Frenchwoman men de kunde inte komma. Björn som hade tävlingar att tänka på dök upp till kaffet.

Jag hade egentligen tänkt att Stall K2 skulle ta tillfället i akt att hålla ’årsstämma’ när vi var samlade nästan alla. Men stämningen inbjöd inte direkt till tråkigheter som ’val av mötesordförande’ mm så jag avstod att föreslå något seriöst. För de närmaste månaderna planerades inget tävlande.

Själv hade min uppfattning om K2-hästarnas utvecklingsmöjligheter formats under hösten.

Pebbly behövde ingen fundering: världsklass!

Hubbub: nja, definitivt stark och med tävlingsvilja men skulle han förflytta sig ’enklare’ i framtiden?

Piercing: svårt att avgöra med de få starter han gjort men inga tydliga tecken på stjärnglans.

Eyeshadow: definitivt svårt att avgöra med tanke på hennes halsbesvär och osäkerhet hur operationen lyckats.

Frenchwoman: väldigt fransk i gången, stark men tveksam potential.

Unghästkonsortiet hos Jonas Moberg

Konsortiet ägde fem 2-åringar,
           -     Monte Major (valack)
           -     Mon Petit Cheval (hingst)
           -     Normandie Boy (valack)
           -     Global Mon Chichi (sto)
           -     She’s Filly (sto).

Den som jag nog hade minst förhoppningar var då She’s Filly. Och den 14 september debuterade hon med ett fjärdepris på Färjestad. Måste erkänna att Fillys insats försvann i skuggan av Pebblys come-back och betrodde Piercings debut. För mig personligen hade det aldrig inträffat att tre av ’mina’ hästar startat samma tävlingsdag.

Men någon egentlig uppfattning om hästarnas framtid och vilka förhoppningar man kunde ha, hade jag inte i då. Olle hade präntat in i mig ’att stoet är den viktiga’. Cheval och Chichi var första avkommorna till sina resp. mödrar, Major och Normandie de andra avkommorna till sina mammor. Fillys mamma hade då lämnat fem avkommor som alla startat men ingen stjärna. Min egen kunskap om blodslinjer var som jag sagt ’värdelöst vetande’. Chichis mamma Global Express var riktigt duktig men talang går inte alltid igen i avkomman.

Så i det här läget fick jag hoppas att Jonas hade valt väl när han tog hand om Ganymede-hingstarna när de var halvåret gamla och att Global Express hade vidarebefordrat sina egenskaper till Chichi och uppfostrat henne väl.

Ägarna i konsortiet var, förutom Jonas själv, en Janne från Arvika som även hade häst hos Stall Goop, en Anders från Karlstad och min (numera tidigare) kollega Anders Andersson och hans pappa. Tror att Fillys debut var första tillfället jag träffade alla.

Men som väl alla förstår överskuggade Pebblys framgångar det mesta i november 2009.

Nästa kapitel: Pebbly 4 år och ’unghästarna’ 3 år