vet vi alla vad som gäller - Prix d’Amerique. Har plågat er med mina pilgrimsvandringar till Vincennes två epoker i mitt liv – sent 60-tal / tidigt 70-tal – och sent 00-tal / tidigt 10-tal, men hoppas att ni liksom talman Norlén har tålamodet kvar.

Vill verkligen rekommendera intervjun med Björn Goop i veckans Sulkysport. Tycker att Björn formulerar det väl när han jämför med schack: du vet hur alla pjäserna rör sig och hur spelet fungerar och spelar du med en strategi som fungerar bra hemma blir du schackmatt med den strategin här. Staketkuskar på svenska 1000-metersbanor är förhoppningsvis mottagliga för ny kunskap och bör läsa intervjun under största möjliga tystnad och koncentration.

PdA 1967
Förra månaden gjorde jag en arkeologisk grävning på loftet och fann de foton jag tog vid första resan till PdA. Det var en charterresa 1967 tillsammans med Anders Gunsarfs och Thord Håkansson för att främst stötta Pluvier III och Gunnar Nordin.

Som så ofta får en bild upp ett flyktigt minne som får hjärnans lagerchef att börja springa, ungefär som jag på IKEA:s plocklager.

Undrar om inte flyget till Paris lyfte redan på torsdagen innan från Bromma och landade på Charles Lindberghs favorit Le Bourget. Samma dag ut till Vincennes och tävlingarna. Lite nyfiken var jag på stallområdet och provade vakterna vid insläppet med hästägarkortet från Solvalla. Pekade på fotot och förtydligade med ’proprietaire’. Visserligen tveksamt men ändå nickade vakten och jag kunde inträda i det allra heligaste.

Vi tog oss ut till Grosbois på fredagen i ett riktigt varmt och soligt vårväder.

Bildspel:

På söndagen hade tydligen vakterna informerats om att Hastagarkort Solvalla inte automatiskt gällde på Vincennes stallbacke. Men nu kunde jag utnyttja mina kopplingar till monsieur Levesque. Roquepine!

PdA 1968
Året efter (tror det var) var vi tre tillbaka för PdA för att stötta Gavin och Gösta Nordin. Den här gången hade Thord vunnit sin resa i Travrondens vinternummers årliga tävling och en kväll eskorterade Anders och jag Thord till hans avtalade möte med Bo Fransson/Red Mile utanför en restaurant som var en bit över vår vanliga nivå (menymässigt alltså). Likt Albert Engströms Kolingen blev Anders och jag kvar utanför.

På söndagen Roquepine!

PdA 1971
Sedan gick det några år innan jag bestämde att ta en semestervecka i Paris och avsluta med PdA. Jag tror att det var 1971 då jag fortfarande studerade intensivt och bodde i studenthemmet. Nu hade min kusin Gunilla övergivet sitt fotomodellande i Paris och bodde i Solna. När Gunilla hörde om min plan ordnade hon så att jag kunde bo hos en bekant.  Avresan skulle gå tidigt måndag morgon. På söndagen såg jag Djurgården – Timrå på Hovet men när jag kom hem efter matchen hade ett elavbrott inträffat i Bergshamra. Det blev en orolig natt eftersom jag var rädd att missa planet. Men väl fastspänd i sätet på planet somnade jag och vaknade inte förrän kapten meddelade att ’Vi beräknar landa på Gatwick om ca 20 minuter.’ !!! Panik bröt ut (hos mig) innan kaptenen efter att vi taget mark meddelade att ’Vårt stopp på Gatwick blir ca 1 timme innan vi fortsätter till Paris. Jag flög med lågprisbyrån Studentresor som hade en daglig tur Stockholm – London – Paris – Stockholm.

Min hyresvärd var en äldre engelsman – minst 40 – som bodde i centrala Paris med sin franska fru. Hyresvärden arbetade på reklambyrå som inte utnyttjade stämpelklocka för att hålla reda på sina anställda som svenska Postverket gjorde. Han gillade jazz och en kväll på en jazzclub fick jag hälsa på några bekanta. En av dessa spelade ishockey i högsta franska divisionen. När jag pratade med honom nämnde jag att häromdan såg jag en elitseriematch i Stockholm. ’Connaissez-vous Lill-Strimma?’ frågade jag artigt. Den franske elitspelaren höll på att ramla av stolen och ropade ’SVEDDBERG!! (inte uttalat svedbärj) och såg förundrat på den som nedstiget från molnen i norr.

Så nästa kväll var min värd och jag och såg Paris-klubbens träning. Bland spelarna fanns en svensk. Han arbetade på det på den tiden största franska datamaskinleverantören Bull och hade i Sverige spelat i näst högsta divisionen. Så jag frågade hur fransk hockey var jämfört med svensk. ’Jodå. De är vältränade och tekniskt bra, men taktik – inget vidare.

PdA 2019
Om ni själva varit på Vincennes för PdA och har svårt att komma ihåg vilket år så är denna länk kanske en hjälpare i nöden? Vem läggs till på söndag? Propulsion? Prispallsplaceringar

Se det här inlägget som ett komplement till Min historia del 3 – Vincennes.

Tänk också på att Paris är en enastående stad att promenera i. Massor att se på och det mesta inom gångavstånd från närmaste Metro-station. Bara en kaffe på baksidan av den gamla klockan på den tidigare tågstationen Quai d’Orsay med utsikt över Seine. Tågen går inte längre men turisterna gör det i hallen med det höga taket fylld med konstverk. Paris var en stor stad redan på romartiden och av detta finns många spår kvar eller utgrävde. Behagligt tempo med caféer och barer som kommer från alla håll.

Willy Nyström