Häromveckan kördes Derbyn på Jägersro. Inför Sto-derbyt hade vi kontakt - jag den Vidskeplige och Micke den Skrockfulle. Ja, Run Chica Run hade tagit en övertygande seger i sitt uttagningslopp och likaså hade startspjutet draget innerspåret i finalen. Jag framförde mina råd och förhoppningar om en lyckosam utgång. Då utgick från att Micke och dotter Lova kände till de magisk-strategisk platserna på hemmabanan Jägersro. Som man kan läsa nedan hade de åtminstone inte gjort någon miss i förberedelserna. Men vem vet, Chica hade kanske grejat det ändå.

När jag tänkte försöka upprepa det magiska tricket inför norska Derby-söndagen på Bjerke lyckades jag inte lika bra. Categorical hade blivit tvåa i sin uttagning och draget bricka 12!

Lördag
Nåväl. Innan jag satte mig i bilen hemma i Hässelby på lördagsmorgonen besteg jag (på stege) branten upp för Signe Tillisch gröna sluttningar och plockade ett stort, blankt grönt äpple. När jag några timmar senare i Östensbyn gick in i hagen till Catten såg han lite förvånad ut när jag räckte fram det stora gröna. Såg ut som han helst hade sett några morötter. Men när jag lämnat äpplet i hagen och gått ut såg jag att han tog några tuggor.

Sedan körde jag vidare mot Norge och Oslo. Efter gränspassagen vid Örje lämnade jag E18 och körde på mindre vägar mot Björkelangen. Det återstod en timme när jag kände att ena bakdäcket var tomt och fick söka upp ett stoppställe där jag inte hindrade trafiken alltför mycket.

Där stod jag och tittade anklagande på det tomma däcket och muttrade attans så förargligt och kände mig halvgammal. Min bil är också halvgammal och har ett reservdäck i botten på bagageutrymmet. Med reserven, hylsnyckeln och domkraften gick jag till aktion. Funderade någon minut om jag skulle våga placera domkraften i gruset innan jag under största möjliga tystnad försiktigt fick bakdäcket att släppa taget om marken. Resten gick väl men när jag släppte ner bilen med reserven syntes det att den vilat lite för länge på bänken och tappat en del av den ursprungliga spänsten. Men efter ett besök på en mack hade trycket stiget till 4,2 och allt rullade på nästan normalt. Max 80 står det på reserven och det höll jag till de efterföljandes tandagnissel. 

Väl på hotellet ringde jag Lailas syster Kari och förklarade kort situationen. Kari är praktisk och vi enades om planen för söndagen. Nu försökte jag utvärdera tecknen de senaste timmarna. Var de omen till mörka händelser?

Söndag
På söndagsmorgonen kl. 7 startade jag min rituella joggning i duggregnet som efter en kvart övergick till ett stabilt skvalande. Dags att vända tillbaka till hotellet och duscha. Efter en lååång och riiiklig frukost kom Kari och hämtade mig. Därifrån till Karis dotter Susanne som med familj flyttat till ett hus inte långt bort. Blev där några timmar tills Anne ringde och undrade var jag var. Sedan vidare till Bjerke.

Tordes inte berätta för Jonas och Anne om de dåliga tecknen. Ja, ena halvljuset la av redan i Örebro.

Som siste i Categorical fan club tog jag plats vid vårt bord i VIP-tältet och de mörka molnen skingrades, solen kom fram och banan torkade upp. I god tid innan starten lämnade jag sällskapet och drog mig bort på publikplatserna mitt på upploppet. 

Ja, ni vet säkert hur det gick. Cattens 13,5al räckte till att bli sjua, först utanför penningplacering. Jonas kommer att ge sin egen syn på insatsen men jag tyckte att den var väl godkänd. Arrangörerna tyckte samma och gav Catten en dusör på NOK 10.000 för högsta stilpoäng.

På kvällen på hotellet kopplade jag av med en rysare, svenska valet. Rysaren var tydligen klippt på slutet men jag somnade innan framför tv:n.

Måndag
Måndag morgon 6.30 hängde jag på låset till matsalen. 7.20 hängde jag på låset till Dekkmann strax intill hotellet. Vid 10-tiden rullade bilen iväg hemåt med nytt bakdäck. Efter inköp av olika norska specialiteter och två besök hos släktingar till Laila, nådde jag Töcksfors vid 14-tiden. Då såg jag en bilverkstad vid vägkanten och bestämde att fixa halvljuset. Där möttes jag av Roy och Roger som ordnade det mellan några andra reparationer på en kvart. Lite snack och mycket verkstad. Och snacket var både trevligt och underhållande. Rekommenderas!

Därifrån inte långt till Östensbyn. Jodå. Catten var som han brukar. Hagen tillsammans med Eraja på förmiddagen. Sedan lunch med efterföljande tupplur eller ’power-nap’ som slöfockarna säger numera. Men när vi tittade in i boxen reste han sig värdigt och bugade. Trodde jag alltså. Catten såg morötterna i en påse på stallgången och lutade huvudet tungt på min hjulbyteströtta axel.

Hade med en rejäl äppelkaka från Lailas syster Wenche och den åt vi av till kaffet under ett par timmar. Klockan hann bli halv 18 innan jag avslutade helgens strapatser hem mot Hässelby,

Resumé
Den skrockfulle Micke överträffade den vidskeplige Willy med minst sagt god marginal. Chica drog in en miljon exkl. uppfödarpremier. Catten släpade hem 10.000 och ett äpple.

Nåja. På onsdagen joggade hagkompisen Eraja hem 24’ norska med sin behagliga seger på Bjerke.

Willy Nyström