Akademiska meriter har jag tidigare berättat kan indikera graden av en persons målmedvetenhet. En av de bästa rekryteringar jag gjort är det lysande undantaget. Jag tar det från början.

Dobber
I slutet på 80-talet hade vi etablerat oss på affärssystemmarknaden, något som gjorde att vi i ökande takt fick förfrågningar från företag, organisationer och även myndigheter när de sökte nya och modernare affärssystem. En förfrågan kom från jeansproducenten Dobber. Vi presenterade vårt system och dess flexibilitet och slog av konkurrenterna med marginal på upploppet. När alla avtal var undertecknade fick vi veta att Dobber redan hade valt en annan leverantör men för prisjämförelsens skull ville Dobber ha en kontrolloffert och valde vår.

Efter några månader startade projektet med mig som projektledare. Dobber hade kontoret på Gärdet nära Värtahamnen i Stockholm. På väg genom kontoret till ett projektmöte passerade jag ekonomiavdelningen då en av tjejerna ropade. ’Du, kan du kan komma hit och förklara det här?’  Eftersom jag alltid gör som jag blir tillsagd gjorde jag det och lyckades räta ut frågetecknet. Jag kände igen henne från presentationen och fick nu tillfälle att hälsa på Ann-Charlotte.

Sedan rullade projektet igång och jag förstod att Ann-Charlotte var både snabbtänkt och noggrann, två egenskaper som behövs på alla ekonomiavdelningar för att debet och kredit ska stämma.

Några år senare stod världen ekonomiskt på huvudet, något som ledde till att Dobber och konkurrenten Marc O’Polo gick samman.

ForMaster
1994 hade jag och några till startat ForMaster AB och behövde en person som kunde sköta bokföringen. I efterdyningarna av fastighetskrisen och konjunktursvackan hade jag fått tips att kontakta Ann-Charlotte som för ögonblicket var utan arbete. Några veckor efter min europeiska fotbollsturné träffades vi på vårt nya (rätt omöblerade) kontor vid Kungsholms kyrka och kom överens om att Ann-Charlotte skulle börja 1 september. Vi hade valt att ha brutet räkenskapsår och detta var första dagen på det nya räkenskapsåret. Tanken var att jag skulle överlämna råbokslutet per sista augusti så att Ann-Charlotte kunde sno ihop det definitiva bokslutet för revision. För en gångs skull sprack min ambition. (!) Jag hade på morgonen fått rafsa ihop verifikationerna på köksbordet och leverera ’råbokslutet’ i en Konsumkasse. Ann-Charlotte förstod direkt status och ställde den raka frågan: ’Vill du att jag ordnar bokslutet?’ Jag nickade stumt.

Året efter flyttade vi kontoret till Västmannagatan 1 vid Norra Bantorget. Ann-Charlotte hade tagit igen min eftersläpning och huvudboken var up-to-date varenda dag. För att Ann-Charlotte inte skulle ha långtråkigt fick hon bli ekonomikonsult på deltid.

Efter några år fick Ann-Charlotte ett helt annat erbjudande och valde att prova på det. Efter ett drygt halvår förstod jag att Ann-Charlottes efterträdare behövde lite stöd och frågade Ann-Charlotte om hon ville göra en insats. Det ville hon och när det var klart tog vi en kaffe i lugn och ro. Då passade jag på att fråga om hon inte kunde tänka sig att komma tillbaka. Det visade det sig att Ann-Charlotte på fritid hade börjat studera på distans på London South Bank University till en Masterexamen i Human Resource Management för att uttrycka mig begripligt. Vi kom överens om att ForMaster AB anställde en student vars studier skulle tas hänsyn till. Ungefär så.

Ann-Charlotte läste HR och skötte personal och ekonomi på ForMaster.

Doctor Anne Charlotte
Efter ytterligare några år var Ann-Charlotte framme vid sin examen. När Award ceremonin (diplomutdelningen med de speciella kläderna, den platta doktorshatten och den långa svarta kappan) hölls i en katedral i London var sönerna Joakim och Mattias med som anhöriga i publiken.

An offer you can’t refuse?
Sedan – 2005 - kom anbudet från det Amsterdambörs-noterade företaget som ville förvärva ForMaster AB. Vi var 12 anställda som skulle få konsultuppdrag hos den nya arbetsgivaren. Där ingick även Ann-Charlotte som tyckte att hon nog inte passade in på det svenska dotterbolaget med över 400 anställda. Men det visade sig att det stora bolaget behövde en HR-chef och det blev Ann-Charlotte!

Nu förstår ni varför Ann-Charlotte var en av mina bästa rekryteringar. Från bokföringsansvarig på ett litet konsultföretag till HR-chef för över 400 på drygt 10 år! När Ann-Charlotte höll sin egen presentation (installationstal) inför personalen baserad i Stockholm, var jag helt enkelt rörd och dessutom stolt över att (haft turen) att rekrytera en dold jättetalang.

Värdet av kunskaper …
Jag är rätt säker på att sönerna Joakim och Mattias hade förstått vitsen med kunskaper ändå men tack vare sin mamma blev det inpräntat från tidig ålder, inte bara med tjat utan genom att visa hur. (’Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli.’)

De följande åren arbetade jag till 67 som konsult, mestadels ute på fältet hos våra kunder. Såg inte Ann-Charlotte särskilt ofta där hon tronade i företagsledningen på ’top floor’. Nej, det är helt fel bild av Ann-Charlotte. Jag vet att hon som person är densamma ställde den raka frågan: ’Vill du att jag ordnar bokslutet?’.

Solvalla > Östensbyn
En kärna av de anställda på ForMaster försöker träffas varje år någon helg. 2014 tillbringade vi den helgen på Östensbyn och Ann-Charlotte lärde sig köra häst och – teoretiskt – av Jonas hur man skor och balanserar en travare. 

Den finansiella delen av travet lärde hon sig i slutet på 70-talet när hon tillbringade travkvällar på Solvalla med pojkarnas pappa. Han hade sitt stambord i restaurangen närmast fönstren där övriga ’storspelare’ hade sina stambord. Denna skara spelare var alltid på plats så snart restaurangen öppnade för att klocka och studera hästarna under uppvärmningen. Då fick man INTE prata. Så istället läste hon bl. a. in teorin till sitt körkort där påhejad av spelarna vid grannborden. Det gick bra så hon lyckades med körkortet vid första försöket.

Nästa steg?
Kanske är Ann-Charlotte på gång in i travet? För några månader sedan var Laila och jag i Brunnsvikens Trädgårdar och där träffar vi Ann-Charlotte som tar lunch med några medarbetare. Då berättar Ann-Charlotte med ett generat småleende att hon ska gå i pension om några veckor, knappt fyllda 62. Riktigt vad hon ska göra då tror jag inte att hon bestämt. Så vem vet?

Willy Nyström