SM i travologi

Före jul 2014 aviserade Anders Gunsarfs att han nog behövde lite hjälp med några svar till Travrondens tävling i vinternumret. Mitt Solvallaprogramarkiv var då beläget rakt ovanför vårt sovrum men ändå avlägset på kryploftet och barrikaderat bakom både det ena och det andra. Att hitta rätta svar var som ni förstår både en intellektuell och fysisk utmaning. Nämnde jag att loftet är ouppvärmt med fantastisk god ventilation? Och att vi nu befinner oss mellan jul och nyår?

Men Anders hade som vanligt aktiverat sitt travkunskapsnät och fyllde snart på med de rätta svaren undan för undan.

En bit in i januari hade jag bidraget med några pusselbitar och lämnade in Anders´ rad också. Fredagen 16 januari ringde mobilen och uppringaren presenterade sig som Dennis Engelbo från Travronden och gratulerade till resan till Nice!!! Han ville skriva en presentation av vinnaren på måndag för att publiceras i Travronden på tisdag. För att hjälpa honom lite – måndagen var säkert hektisk med pressläggning och allt – så totade jag ihop en text som jag mejlade honom på söndagen. Dennis Engelbo tog med det mesta ocensurerat och lade till en trevlig bild.

Nice och Criterium de Vitesse de la Cote d'azur

Förstapriset var en resa för två en långhelg i Nice med Equi Tours och huvudsyftet att se storloppet Criterium de Vitesse de la Cote d'azur. Valet om vem som skulle resa på den andra biljetten var enkelt. Den som förtjänade den var självklart leksingen (från Tällberg) Anders Gunsarfs. Eller som Olle (Goop) uttryckte det en gång när jag försökte bedöma Anders’ kapacitet som hockey-spelare. ’Det var Anders och jag som dominerade, ja möjligen med undantag för Lars-Erik ’Taxen’ Sjöberg, pojklaget i Leksand’ med en blick som fick mig att ana en o-Goopsk skönskrivning.

På morgonen fredagen 6 mars lättade vi från Arlanda och några timmar senare promenerade vi på Promenade des Anglais vid Medelhavet med sol, svag vind och + 20.
På kvällen bjöds hela resegruppen på mat i en liten källarlokal nära hotellet i Nice ’Gamla stan’. Arrangören hade förberett en tipstävling i travkunskap där varje bord formerade sitt lag. Anders och jag kände en viss förväntan hos våra lagkamrater och naturligtvis triggade reseledaren Cecilia Kristoffersson de andra lagen genom att lägga favorittrycket på oss. Vi vann inte! Som sig bör segrade Framtiden. Lag ’Framtiden’ bestod av bl.a. Oskar J Andersson och Oscar Kylin-Blom och överlärare Bo Eklöf.

Cecilia Kristoffersson?

Var har jag hört namnet förr?

Ja, nyligen i ett utskick från Sulkysport. Läs här
Och i höstas här!

Måneflickan?

Bland andra erfarna travmänniskor fick vi träffa var Anders Bodin som är delägare i Månprinsen A.M. Vid frukosten på hotellet på lördagsmorgonen dök en association upp till ytan. ’Måneflickan’, en mycket begåvad nordsvensk som en period på 50-talet tränats av Gunnar Nordin på Solvalla.

Paret Bodin satt vid bordet intill och jag frågade om det fanns någon koppling från Månprinsen till Måneflickan. Jovisst, i rakt nedstigande led finns Månprinsen – Månskära – Månblanka – Månsola – Månulla och Måneflickan.

Då trillade en pollett till ned och jag frågade om Göta Bodin (Sveriges första kvinnliga licensierade travtränare) var en släkting. Jo, det var Anders Bodins mamma.

På lördagen var Anders och jag med gruppen på en busstur till Monaco och Monte Carlo med Framtiden och andra travfrälsta.

Sedan var vi framme vid söndagen och till trav(-och galopp)banan Cagnes-Sur-Mer där huvudloppet var det klassiska Criterium de Vitesse de la Cote d'azur.

Vårvädret på franska rivieran var oförändrat varmt och soligt. När vi kom till banan ledde Cecilia in oss på stallbacken och fick ta oss en titt på bl.a. Maven. Där spanade Klaus Koch och Marcus Myron på nya kandidater till årets elitlopp och vidmakthöll de diplomatiska förbindelserna med Timokos ägare och tränare.

Själva loppet blev egentligen ett rätt odramatiskt spel mot mål efter att Björn - dels utbytt artigheter med Pascia’ Lests kusk monsieur Gelormini, dels nya ’artigheter’ med Une Fille d’amours kusk monsieur Thomain - kört till spets med Timoko. Inne på det långa upploppet kördes det en del med deltagarna i grupparbetet och vassast avslutade Maven med Johnny Takter (i Jimmy Takters grön-vita dress) till andraplatsen.

Global on Fire 2014 - 2016

Ja, då är vi framme på våren 2015 och mer om fortsättningen för Global on Fire. Först en tillbakablick till 2014:
Efter formtoppningen blev de följande starterna utan samma kraft. På Axevalla i mitten av juli ledde hon till synes med krafter kvar till 300 kvar. 100 kvar stannade hon rejält. Visserligen blev öppningen för att få spets krävande men nu var formen borta. Efter den starten fick hon återhämta sig med mycket tid i hagen och lättare träning. Det dröjde det två månader till nästa start på Årjäng från tillägg på något tung bana. Jonas valde en invändig position och det såg bra ut till dryga halvvarvet kvar när en galoppör framför drog med sig Fire bakåt. Där försvann möjligheten till en tätplacering men intrycket till slut var ändå gott.

Monté

Vi valde ändå att pröva något nytt och en månad senare (i oktober) gick hon montékval med Anna Rönning. 1 november montédebut på Eskilstuna med Anna R som slutade med ett tredjepris. Jag tyckte Fire var klart godkänd. 2 veckor senare ny start på Valla med Anna R men efter en löpning i dödens tröttnade hon rejält och kom i mål sist långt efter vinnaren. Veterinärkoll dagarna efter visade lite hälta på vänster fram och behandlades i knä och kota. Sedan nästan två månader till nästa start på Örebro första dagarna i 2015 när hon travade dåligt och galopperade ostörd i första kurvan. 2 veckor därefter sulkylopp på Färjestad med galopp. Efter den starten undersöktes hon av veterinär Jonas Tornell och behandlades i båda framknäna. Därefter fick hon koppla av en period och vinterträna.

2015 - 2016

I slutet av april 2015 startade hon på Bjerke (oplacerad) men i början av maj tvåa på Åby från tillägg över 2660. Då var Fire lite som våren 2014 men kunde inte svara Hanna Banker som gått i hennes rygg sista varvet. Kanske var det den här ljusglimten som gjorde att vi inte valde att betäcka henne?

Under sommaren blev det två matlappar på Färjestad och Åmål med behandling av knäna däremellan. Men fortfarande med knäproblem så nu blev beslutet att hon skulle opereras. Konvalescensen och rehabiliteringen varade fram till senhösten så nu följde vinterträning. Därefter blev det ett längre uppehåll innan hon 2016 gjorde de två starter som skulle bli Fires sista. De resulterade i ett 3:e på Bjerke och en matlapp på Färjestad.

Eftertankens kranka blekhet …

’Först när helvetet gör stjärten stekhet/kommer eftertankens kranka blekhet ...’ , ett citat av Tage Danielsson som skapade en egen variant av Shakespeares formulering i Hamlet (en dansk som tidigare bodde inte så långt från Flemming Jensens träningsanläggning). Nja, i vårt fall är det kanske att ta i? Men visst har jag funderat om den halsinfektion (struken på Lindesberg) som Fire fick, kommet några veckor tidigare och hon inte kunnat starta där. Hade detta fått vågskålen att tippa över och fått oss att fatta beslutet att låta Fire sluta tävla? Då hade hennes förstfödda varit ett år nu! Och sannolikt varit bland de tre i Uppfödningslöpning 2018.

Fire i aveln

Vi hann glädja oss över att Fire blev dräktig med Maharaja men tyvärr tappade hon fostret tidigt. I år är hon bokad på Readly Express och förberedelserna har börjat med ljusterapi för att hon ska förstå att det snart är dags.

Nästa kapitel - Att vara travhästuppfödare